22 november, en dag av sorg

publicerat i Days of my life;
Idag är årets jobbigaste dag, 22 november. Den dagen man gruvar sig inför flera dagar i förväg. 
Minns såväl den tidiga morgonen när mamma och en präst knackade på dörren. Jag kände redan när det knackade att något inte stod rätt till. Inte den tiden på morgonen. Därefter är det verkligen svart i flera månader. Man slog av allt. Jag kommer inte ihåg vad jag gjorde eller hur jag hanterade det, men jag tog mig igenom det.
Att förlora sin syster, även min allra bästa vän. Att något slits från mig så hastigt. När man precis klivit ut i vuxenlivet så krossas allt, all framtid, kändes det som. Mimmi hann uppleva min student, mitt körkort och första barn. Några av de största sakerna i livet. Champangeflaskan jag fick av Mimmi på studenten står orörd i mitt vitrinskåp. Jag glömmer aldrig färden till mcdonalds direkt när jag fick mitt körkort, och hur lycklig hon blev över att bli moster. Det glädjer mig med så många fina minnen. Vi har alltid stått varandra otroligt nära. Det är så många fina minnen jag har efter henne. De arton år vi fick tillsammans är jag evigt tacksam för. 
Aldrig hade jag kunna föreställt mig att jag skulle behöva gå igenom detta. 
Du fattas hos oss. Denna dag gör speciellt ont, lika så din födelsedag och julafton. 
Vardagen fungerar oftast men livet är som en berg och dalbana. Det är svårt att acceptera att du inte finns bland oss. Man är arg, ledsen och besviken. Det är svårt att sätta ord på känslorna. Mitt liv hade kunna sett så annorlunda ut om du funnit hos oss. Det fattas alltid en bit inom mig, som ingen kan fylla. 
Var rädda om varandra, livet är så orättvist ♥ 

Jag slutade tidigare idag, åkte till graven med barnen och tände massor av ljus. En sorgsen dag.
 
 

Kommentera inlägget här :