Dag nummer två på dagis har gått jättebra den med, har varit ute (Liam åt sand fyra gånger), ätit lunch, sovit och lekt. Allt flyter på. Men klart man ändå är nervös för att lämna honom där ensam, man är ju rädd att ingen ska ha koll på honom. Liam är allra yngst där och han kan inte gå helt än. 
Slutade lite tidigare idag då vi skulle åka på bvc. Allt såg fint ut. Han vägen nu 11520 gram och är 80 cm lång. Han vaccinerades även idag och det gick hur bra som helst, bara hoppas han slipper feber men det har han gjorde de andra gångerna så det går nog bra idag med. 
Jimmy vill ner på stan men vet inte om jag orkar, jag är alldeles för trött. Ska påbörja middagen snart, antingen blir det korvstroganoff eller hemagjord pizza. Lutar nog åt Pizza om jag får bestämma. 
Nu ska jag göra mina två älsklingar sällskap.

30 augusti 2010

- Mimmi <3

Days of my life

Det är väldigt tyst om Mimmi här, det vet jag. Men jag vet inte vad jag ska skriva eller säga. 
Saknaden är obeskrivlig, det gör ont när man tänker på det. Det gör faktiskt så ont att man försöker förtränga det. För varje dag som går trycker man bort det mer och mer, man lever som om inget har hänt. Det är för jobbit helt enkelt. Det låter hemskt men jag kan faktiskt inte rå för det. Jag tänker på Mimmi varenda dag, varenda sak jag gör tänker jag på Mimmi, det kommer jag alltid göra. 
Men för tillfälle är det riktigt jobbigt, jag förstår det inte, jag förstår inte vad som har hänt. Jag kan inte förstå att min älskade lillasyster dog så tidigt. Min egentligen enda biologika syster, min andra lillasyster är sju år, men vi har bara samma mamma. Men jag kommer alltid säga att hon är min riktiga syster, men vi kommer ju aldrig få den kontakt jag och Mimmi hade på grund av åldersskillnaden. 
Så fort jag ser bilder eller något med Mimmi att göra så gör det så ont, det är nu det börjar kännas på riktigt, och jag vet att det kommer bli så mycket värre. 
Det går inte att förklara den panik man känner inom sig när man inte kan få tillbaks någon man saknar så mycket eller när man inte kan spola tillbaks tiden. 
Måste bara säga, jag tror inte det finns något värre än att öppna garderoben inne på Mimmis rum och se alla hennes kläder ligga där orörda, en del som hon haft som inte är tvättat, det luktar verkligen Mimmi av det.
Det är bara så ofattbart, vill bara säga det. 


Idag har Liam varit på dagis för första gången, det gick hur bra som helst. Han var inte alls intresserad av mig och Jimmy utan var i ett annat rum och lekte den största delen av dagen, så jag tror inte alls det kommer bli några problem att lämna honom. Det enda som hände idag var att Liam ramlade och slog huvudet (pannan), i trappen upp till rutchkanan så han fick en jättestor bula och nu har han ett stort blåmärke i pannan, stackarn. 
Han åt två stora portioner mat, dock var det värre när han skulle sova, men det gick. Han sover i vagnen den första tiden. 
Två gick vi hem. Dagen ser lika ut imorgon. 

Vi har haft besök av Mamma och Emma, de har varit här och fikat. Sedan har vi varit på dollar och på willys. 
Nu har vi precis ätit spaghetti och köttfärssås, så nu ska jag och Liam bada innan det är läggdags. 

Ringde på lägenheten idag. Det blev inget lägenhetsbyte eftersom Pecca stog 2a. Men hon har tackat nej på lägenheten så vi är numer tvåa. Vi ska kika på den på torsdag, ettan hade inte låtit så intreserad för hon trodde lägenheten var för liten så jag hoppas vi får den. Även hon/han skulle kolla på lägenheten på torsdag före oss så får väl höra om hon skulle ha den eller inte. Spännande. På fredag får vi iallafall veta, men det återstår ju också att se om lägenheten är fin. 

Nu är det baddags.