~ S Ö M N L Ö S ~

Fy viilken dåiig dag jag har haft. Började redan inatt då jag vaknade av att foten gjorde ont. Värst när jag rörde på mig, och jag byter sida jag sover på x antal gånger per natt. Ni anar inte hur trött jag var imorse. Kändes som jag inte hade sovit något alls och världens huvudvärk på det.  Knaprade i mig två alvedon innan jag for till jobbet och jag tror det hjälpte till någorlunda. Vid lunch slog tröttheten till, orkade knappt hålla ögonen öppna och min fot gjorde ont.
Jag har liksom en konstig domnande känsla i hälen. Jag funderar på att ringa och kolla det med ortopeden imorgon. Dessutom känns det som jag börjar få skavsår på fotknölen. 

Eftersom dagen var så dålig så har jag tryckt i mig två semlor, tröstshoppat ett par tights och linne tills jag kan börja träna igen och bokat en tid hos frisören i slutet av mars.

Imorgon är det ny månad och nya tag som gäller. Nedräkning till 21 mars då jag förhoppningsvis blir av med gipset. Linus fyller år 20 mars och pappa 14 mars så blir lite kalas. Kanske får man uppleva bandyfinal i år också?  Kanske detta kan bli en bra månad ändå. 

Linne och tights är från Ellos.
 

~ S Ö N D A G ~

Idag har varit en bra dag. Lite miljöombyte sådär. Åkte till mamma klockan 10 imorse när Jimmy och Liam skulle på kalas i Alfta hos en av Liams klasskompisar. 
Låg mest på soffan men passade även på att boka tågbiljetter till Stockholm 6 maj då vi ska på Mamma Mia, blir en hel helg där med mamma då. 
Jimmy tog med sig kidsen till buspalatset på eftermiddagen, själv besökte jag en vän. Så skönt att komma hemifrån en stund. Även om jag arbetar om dagarna så jag kommer lite hemifrån så är det roligt att kunna hälsa på och få lte miljöombyte.

Väntar på att steken ska bli klar i ugnen så ska jag äta sen middag. Sen ska jag göra det jag är bäst på, internetshoppa. Leta presenter till Linus. Blir bara ett väldigt litet kalas för de allra närmsta och lite släkt när han fyller år. Eftersom min fot är som den är orkar jag inte arrangera något jättekalas med dagiskompisar osv. Vi kör på det nästa år istället när han går i förskoleklass och jag förhoppningsvis kan gå igen. 

Har som vanligt googlat runt på krossade fotleder och läst hur lång rehab folk har behövt. Man läser mycket negativa kommentarer, att folk aldrig blivit återställd och vilka problem de dras med. Såklart läser man mycket bra med, men det är ofta det negativa som fastnar i mitt huvud. Tänk allvarligt om jag inte kommer kunna leva ett normalt liv igen ? Jag har planer på att kunna springa lite redan i sommar, sådär efter 4 månader. Jag ska absolut åka skidor nästa vinter och vill kunna fortsätta gå på gruppträningspas redan i höst. Men kommer tvinga mig, hur ont det än gör. Igår slutade jag med alvedon. Så nu äter jag ingen medicin alls längre. Skönt! Det har gått över förväntan. Har inte särskilt ont. Och jag har nedräkning till 21 mars. Den dagen ska firas, om jag blir av med gipset. 
 
 

~ D Å L I G D A G ~

Blev många timmars sömn inatt. Somnade 18 igår. Skulle vila lite bara. Vaknade 22 då var det bara sova vidare. Sov till 8 imorse, men det behövdes. Man vrider och vänder på sig hela nätterna för de är inge vidare att sova med gips. Jag är ständigt varm, svettas sjukt lätt. Jag har ont i huvudet och man är helt färdig när man kommer hem från en arbetsdag. Men jag är glad att jag jobbar för då har jag någorunda ro att ta de lugnt på kvällarna. Att bara ligga hemma skulle få mig galen. Helgerna spenderar jag i sängen eller soffan. Jag tar mig ingenstans. Det är halt ute, jag hatar kryckorna och dessutom klarar jag inte av att stå upp längre än några minuter innan det gör fruktansvärt ont i foten. 

Jag saknar att kunna lägga mig i ett bad, jag skulle behöva gå till frisören, att kunna ha några minuter extra att orka sminka mig. Känner mig så himla äcklig. Det första jag ska göra när gipset åker av är att ta ett sjukt långt bad och gå till frisören. Ska försöka att eventuellt färga håret hemma i helgen. Det ser så fruktansvärt ut just nu. 

Linus frågar mig nästan varje dag - Varför bröt du benet? Svårt att förstå för han att det bara var en onödig olycka. De vill att jag ska komma upp och leka med dem. Men det är svårt när man ska ha benet i högläge. Vi har iallafall klarat av att spela spel och trolla. 

Idag är en dålig dag. Solen skiner, det känns som alla hittar på roliga saker. Jag vill åka skidor, vara ute, göra allt jag inte kan. Men istället för jag ligga i sängen och göra ingenting. Kan inte ens städa hemma liksom. Jag kan bara se på när resten av familjen gör det. Och då blir det inte som jag själv vill och det tar så mycket längre tid. Jag blir allvarlig stressad av att se på. Jag är van att sköta hemmet och göra allt. 
Ovissheten att aldrig veta om foten kommer bli bra. Jag är ständigt orolig. Tänk om jag alltid kommer att halta, aldrig mer kunna gå eller springa. Inte leva ett normalt liv igen, för att jag var så dum och inte kollade skicrossbanan innan jag körde den. Kommer aldrig kunna förlåta mig själv för det om jag inte blir bra. 
 
Nu har jag gnällt klart. Jag ska köpa bandymatchen och därefter blir det trav.