Idag var det som att börja om på ruta ett igen. Dagen jag väntat på i sex veckor. Att få ta av gipset. Jag åker till Gävle nervösare och mer förväntansfull än någonsin. Får träffa en läkare som tar bort gipset, börjer lite på foten och säger att jag får börja gå försiktigt i två veckor innan jag lägger full belastning på foten. Inget kostigt med det, men att varenda läkare påpekar hur "ful" frakturen är och att jag aldrig kommer bli helt återställd och de inte vet hur mycket återställd jag blir gör mig sjukt deprimerad. Jag förstår att dom är ärlig men att höra allt negativt får mig bara att tänka att jag verkligen förstört mitt liv. Säg inget alls då isåfall. Det kändes iallafall fruktansvärt tungt att höra. Det har känts så bra i foten de senaste två veckorna, kändes bra även när gipset var av men ikväll så känns det i foten. Den är svälld och dessutom känner jag två av skruvarna utanpå huden. Även såret var inte helt läkt men så gott som. Läkaren har ju klämt och sagt sitt så det var ingen fara. Jag får hålla det under uppsikt. Skruvarna är inget jag direkt stör mig på eller som gör ont, men läskigt att kunna känna dom så det kommer jag säkert få kolla upp längre fram, men tror de måste sitta minst 10 månader innan de kan tas bort. Om de behövs tas bort alltså.
Man är rädd om foten igen, livrädd någon ska stöta i den eller att man ska ramla. Man är så känslig. Detta sätter mitt humör på prov. Jag vill bara kunna gå igen. Tänker på sommaren, kommer jag få vara hemma varenda helg det är något roligt för att min fot inte orkar. Kommer jag inte kunna åka skidor igen? Göra roliga saker med barnen? Det är så mycket jag önskar att jag visste, men det är bara försöka ta en dag i taget, det är ju trots allt långt till sommaren så förhoppningsvis tar jag mig fram då.
Badade i eftermiddag, skrubbade benet så jag blödde. Så jävla äckligt med all död hud och inte ha rakat benen på 6 veckor. Känner mig som en ny människa nu. Kanske kan jag få på mig ett par jeans och skor imorgon men vi får se. Nästa vecka väntas besök hos sjukgymnasten,
Bara träna och träna. Foten känns bättre än vad jag kunde tänka mig, kan till och med röra lite på fotleden utan att det gör ont. Men jag kommer vara så feg att lägga full beastning på foten, rädd att den ska gå sönder. Ber till gud att jag slipper några komplikationer och att jag kommer bli så gott som återställd. Tack!
Badade i eftermiddag, skrubbade benet så jag blödde. Så jävla äckligt med all död hud och inte ha rakat benen på 6 veckor. Känner mig som en ny människa nu. Kanske kan jag få på mig ett par jeans och skor imorgon men vi får se. Nästa vecka väntas besök hos sjukgymnasten,
Bara träna och träna. Foten känns bättre än vad jag kunde tänka mig, kan till och med röra lite på fotleden utan att det gör ont. Men jag kommer vara så feg att lägga full beastning på foten, rädd att den ska gå sönder. Ber till gud att jag slipper några komplikationer och att jag kommer bli så gott som återställd. Tack!
