~ D Å L I G D A G ~

Blev många timmars sömn inatt. Somnade 18 igår. Skulle vila lite bara. Vaknade 22 då var det bara sova vidare. Sov till 8 imorse, men det behövdes. Man vrider och vänder på sig hela nätterna för de är inge vidare att sova med gips. Jag är ständigt varm, svettas sjukt lätt. Jag har ont i huvudet och man är helt färdig när man kommer hem från en arbetsdag. Men jag är glad att jag jobbar för då har jag någorunda ro att ta de lugnt på kvällarna. Att bara ligga hemma skulle få mig galen. Helgerna spenderar jag i sängen eller soffan. Jag tar mig ingenstans. Det är halt ute, jag hatar kryckorna och dessutom klarar jag inte av att stå upp längre än några minuter innan det gör fruktansvärt ont i foten. 

Jag saknar att kunna lägga mig i ett bad, jag skulle behöva gå till frisören, att kunna ha några minuter extra att orka sminka mig. Känner mig så himla äcklig. Det första jag ska göra när gipset åker av är att ta ett sjukt långt bad och gå till frisören. Ska försöka att eventuellt färga håret hemma i helgen. Det ser så fruktansvärt ut just nu. 

Linus frågar mig nästan varje dag - Varför bröt du benet? Svårt att förstå för han att det bara var en onödig olycka. De vill att jag ska komma upp och leka med dem. Men det är svårt när man ska ha benet i högläge. Vi har iallafall klarat av att spela spel och trolla. 

Idag är en dålig dag. Solen skiner, det känns som alla hittar på roliga saker. Jag vill åka skidor, vara ute, göra allt jag inte kan. Men istället för jag ligga i sängen och göra ingenting. Kan inte ens städa hemma liksom. Jag kan bara se på när resten av familjen gör det. Och då blir det inte som jag själv vill och det tar så mycket längre tid. Jag blir allvarlig stressad av att se på. Jag är van att sköta hemmet och göra allt. 
Ovissheten att aldrig veta om foten kommer bli bra. Jag är ständigt orolig. Tänk om jag alltid kommer att halta, aldrig mer kunna gå eller springa. Inte leva ett normalt liv igen, för att jag var så dum och inte kollade skicrossbanan innan jag körde den. Kommer aldrig kunna förlåta mig själv för det om jag inte blir bra. 
 
Nu har jag gnällt klart. Jag ska köpa bandymatchen och därefter blir det trav.