- Mimmi <3
publicerat i
Days of my life;
Saknaden är obeskrivlig, det gör ont när man tänker på det. Det gör faktiskt så ont att man försöker förtränga det. För varje dag som går trycker man bort det mer och mer, man lever som om inget har hänt. Det är för jobbit helt enkelt. Det låter hemskt men jag kan faktiskt inte rå för det. Jag tänker på Mimmi varenda dag, varenda sak jag gör tänker jag på Mimmi, det kommer jag alltid göra.
Men för tillfälle är det riktigt jobbigt, jag förstår det inte, jag förstår inte vad som har hänt. Jag kan inte förstå att min älskade lillasyster dog så tidigt. Min egentligen enda biologika syster, min andra lillasyster är sju år, men vi har bara samma mamma. Men jag kommer alltid säga att hon är min riktiga syster, men vi kommer ju aldrig få den kontakt jag och Mimmi hade på grund av åldersskillnaden.
Så fort jag ser bilder eller något med Mimmi att göra så gör det så ont, det är nu det börjar kännas på riktigt, och jag vet att det kommer bli så mycket värre.
Det går inte att förklara den panik man känner inom sig när man inte kan få tillbaks någon man saknar så mycket eller när man inte kan spola tillbaks tiden.
Måste bara säga, jag tror inte det finns något värre än att öppna garderoben inne på Mimmis rum och se alla hennes kläder ligga där orörda, en del som hon haft som inte är tvättat, det luktar verkligen Mimmi av det.
Det är bara så ofattbart, vill bara säga det.