- Måndag Kväll

publicerat i Days of my life;
Varje dag jag tar fram en bild och kollar på Mimmi inser jag hur mycket jag saknar henne. Man är så rädd att glömma. Fast att man vet att man inte kan glömma någon så är man så rädd för det. Känns redan som om jag glömt hur hon var, men det är nog bara kroppen som säger ifrån.
Ibland känns det som om jag lever som om jag aldrig haft någon syster. Och ibland blir det bara så himla jobbigt. Det är så offattbart. Man har hundra frågor i huvudet hela tiden. Frågor man kanske aldrig får veta. Men egentligen, vad spelar det för roll. Min syster är ändå död. Men det är ändå saker man undrar över.
Men på nått vis känner jag att man börjar inse vad som händer, men ju mer man inser desto mer stänger man in sig. Man är rädd för verkligheten. Men förr eller senare kan ajg inte stänga in mig längre, men kroppen väljer nog själv när jag ska förstå.
Ibland kommer dödsbeskeded upp i mitt huvud. Hur jag sitter där på sängen och mamma berättar att mimmi är död. Det var så ofattbart, man trodde sig något annat dåligt besked men inte ett dödsbesked.

Nyss sorterat tvätt så snart ska vi till tvättstugan. Ska gå till prix och köpa hårfärg med. Sen blir det nog bara mys i soffan.
Imorgon har Jimmy praktik som vanligt. Jag har bestämt att varit hemma istället för att åka till mamma. Kliver upp när Jimmy åker så kan jag vara uppe, vill inte sova ensam.
Man känner sig riktigt ensam. Dom här dagarna när Jimmy har praktik umgicks jag och Mimmi jämt. Vi hittade på allt möjligt, hon var mitt sällskap. Och nu har jag inte det längre. Ensamheten är faktist större än någonsin. Jag längtar tills Jimmy blir hemma igen. Jag behöver honom nu.

Blir sova tidigt ikväll eftersom alla vi är sjuka.
Så blir nog inget mer skrivande för min del idag.
Godnatt

Kommentera inlägget här :